Bismillah

Reflektera över versen på bilden och utvärdera dig själv och ditt beteende.

Är jag mjuk (vänlig, lugn, omtänksam) i mitt sätt mot mina medmänniskor?

Är jag ödmjuk?

Att vara ödmjuk är raka motsatsen till att vara högmodig.
Många kan säga att, ja men jag är inte högmodig! Ok.. Men det betyder inte att du är ödmjuk ändå. När man är ödmjuk så vet man sina gränser, man ser sig inte på sig själv som att man är bäst, man visar respekt på alla möjliga vis till sin omgivning, man bryr sig med andra ord om sin omgivning och tänker dessutom det bästa om sin omgivning. En ödmjuk person baktalar inte andra och känner inte avunda mot andra.

Så är jag verkligen ödmjuk? Mot mina föräldrar, vänner, främlingar, barn, äldre eller mot andra nationaliteter? Gillar jag att klanka ner på andra, peka ut deras brister och klaga på hur andra beter sig? Är jag ödmjuk då? Se till mig själv istället, det ska jag göra, så bör vi göra!

Och tänk sedan på andra delen av koranversen: "och när de dåraktiga grälar med dem, svarar dem med [ord av] fred."

Gör jag detta? Kan jag kontrollera min tunga när ignoranta börjar tjafsa med mig? Det mest vanliga exemplet jag kan tänka på just nu är om någon fylld med massa fördomar börjar debattera med en om islam.. Hur svarar jag? Börjar jag med attack ommedelbart? Sätter jag på mig huggtänderna och börjar svära, fräsa och bitas? Eller är jag lugn, förklarar fint? Det man ska göra om någon blir ful och otrevlig är att bara gå iväg. Man har självklart rätten att svara tillbaka men det bästa är att hålla sig på en finare och bättre nivå i sitt tal!

må Allah göra oss bättre och förlåta oss.. !