Nej till att slösa tid med ytliga människor och spendera timmar i onyttiga sysslor.

Man blir som man umgås.. Du kan ta en blick på dina närmsta vänner, de du umgås med och samtidigt få en inblick i vem du är. Profeten salAllahu alayhi wa salam sade att vi på Domedagen kommer hamna bland de som vi älskar. Om vi umgås med systrar som vars enda oro är mode, smink och hur människor ser på en – så kommer vi sakta och säkert förvandlas till dessa systrar. Eller om vi umgås med sådana som svär mycket, klagar, baktalar och kanske är otrevliga mot sina släktingar! Då ligger vi verkligen risigt till.. För även om vi skulle kunna hålla oss från att baktala när våra vänner baktalar, så får vi ändå synd för att vi lyssnar, står där och inte säger emot. Sunnah är att man ska gå ifrån sådant umgänge. Inte bara när det gäller att baktala, utan alla konversationer som är fyllda med dåliga samtalsämnen.

I dåligt umgänge blir det oftast att man inte heller gör någonting nyttigt. Man glömmer bort Allah när man är med ytliga människor – människor som lever för denna dunya. Man fikar, skrattar, skämtar, skvallrar och gör ingenting religiöst som att tex prata om Islam, sätta på en föreläsning osv. Jag har till och med sett videoklipp på systrar som umgås ute på någon gård och så skojar de, sedan helt plötsligt börjar någon eller några läsa Koranen och börja skratta mitt i läsningen som om det är något skämt!! Audhobillah man blir helt ledsen och arg att människor beter sig på det sättet att skämta med/om Koranen och efter det börja dansa osv..

Ännu värre är det om man umgås med icke-muslimer hela tiden. För då kanske man skäms för att säga ”Alhamdulilah”, ”Mash'Allah”, ”Insh'Allah”, ”SubhanAllah”.. Jag har personligen varit med om när jag har stoppat mig själv från att säga dessa.. Grejen är att man mår dåligt över det om man tänker på det, för man ska verkligen inte skämmas över att nämna Allah! Men om du blir van med att inte säga någonting islamiskt, ingen dhikr, och skäms framför dina icke-muslimska vänner. Katastrof.! Varför ska du ändra dig till att bli som dem? När du vet att DU är på den raka vägen? Det är dem som är på fel väg och du vill bli som dem? Ologiskt.